I Kunskapsverkets rapport Fler väljare – färre politiker visade vi hur färre personer finns tillgängliga för politiska förtroendeuppdrag när färre engagerar sig partipolitiskt. Syftet med den här uppföljningen är att undersöka effekter på valet 2022 av allt lägre medlemstal i politiska partier.
Analysen fokuserar på riksdagspartierna, för vilka vi har uppdaterade medlemssiffror till och med 2021. Utöver detta är den primära statistikkällan Valmyndighetens data över antal kandidater samt valresultat för 2018 och 2022.
Tre observationer från valet 2022
Färre kandidater ställde upp för val 2022 jämfört med 2018. Totalt kandiderade cirka 54 600 personer för något parti i ett eller flera val. Detta innebär en nedgång med 1 600 personer, eller 3 procent, jämfört med valåret 2018. Orsaken är att färre kandiderade i kommunfullmäktigevalet.
Riksdagspartierna hade tillsammans knappt 49 200 kandidater som ställde upp i något av årets allmänna val. Motsvarande siffra för 2018 var cirka 50 700, vilket betyder att så gott som hela minskningen mellan 2018 och 2022 drevs av riksdagspartierna. Nedgången innebär ett skifte efter att antalet kandidater ökat tidigare under 2000-talet.
Antalet kandidater per parti har en koppling till antalet medlemmar – partier med en mindre medlemsbas går till val med färre kandidater. I nästkommande avsnitt visar vi att partiernas storlek också hänger ihop med antalet tomma listor.
Alla riksdagspartier blir automatiskt anmälda till såväl riksdagsvalet som till samtliga region- och kommunfullmäktigeval. Men alla partier ställer inte upp med kandidater överallt. Tomma listor förekommer i flera kommunfullmäktigeval.
I år var 144 av riksdagspartiernas listor tomma på namn, vilket motsvarar drygt 6 procent av deras samtliga listor i kommunfullmäktigevalet. Det är en ökning med cirka 40 procent jämfört med valåret 2018.
Tomma listor förekom i 91 av landets kommuner, en ökning från 72 kommuner 2018. I en tredjedel av landets kommunfullmäktigeval kunde de som röstade alltså inte välja bland kandidater från samtliga riksdagspartier.
I vissa kommuner är tomma listor vanligare än i andra: i Arjeplog, Ljusnarsberg, Norberg, Sorsele, Åsele och Övertorneå saknade hälften av riksdagspartierna föranmälda kandidater i kommunfullmäktigevalet.
Värst var det för Miljöpartiet som saknade namn på sina listor i 62 kommuner – en 50-procentig ökning jämfört med valet 2018. Även Liberalerna saknade kandidater i fler kommuner i årets val. Bara Socialdemokraterna hade namn på sina listor i samtliga kommuner.
För att illustrera de små riksdagspartiernas utmaning med att fylla sina listor gör vi en överslagsberäkning. Utifrån informationen i figur 2 vet vi att i genomsnitt var femte partimedlem ställde upp som kandidat i något av de allmänna valen.
Det betyder att ett enskilt parti behöver ha cirka 15 500 medlemmar för att ha tio namn på samtliga listor till riksdags- region- och kommunfullmäktigevalen. Om antalet kandidater per lista ska uppgå till 20 behöver partiet ha drygt 31 000 medlemmar.
Figur 6 tydliggör kopplingen mellan antal partimedlemmar och tomma listor. När medlemstalet är nere på cirka 10 000 medlemmar verkar partierna snabbt få allt svårare att fylla listorna, medan ett medlemstal på cirka 30 000 ser ut att räcka för att hålla antalet tomma listor på en relativt låg nivå.
Partier med få medlemmar har alltså ett representationsgap, ett gap mellan det faktiska medlemsantalet och antalet medlemmar partiet skulle behöva för att kunna ställa upp med kandidater överallt.
För första gången sedan 2002 gick en mindre andel av väljarna till valurnorna än i föregående val. Nedgången gäller över hela landet och fallet var särskilt stort i relativt folkrika kommuner, i synnerhet i Stockholms län. Valdeltagandet i riksdagsvalet föll i 288 av Sveriges 290 kommuner.
Ett lägre valdeltagande visar på ett minskat engagemang från väljarnas sida. På nationell nivå föll deltagandet i riksdagsvalet från 87 till 84 procent. I kommunfullmäktigevalet föll det mer: från 84 procent till cirka 80 procent.1
Det finns en korrelation mellan förekomsten av tomma listor och valdeltagandet i kommunfullmäktigevalen: där färre riksdagspartier har ställt upp med kandidater har också en mindre andel av väljarna röstat.
I de flesta kommuner ställer samtliga riksdagspartier upp med kandidater, och på dessa platser uppgick valdeltagandet till nästan 80 procent i genomsnitt i kommunfullmäktigevalet 2022. I de sex kommuner där endast fyra av åtta riksdagspartier hade namn på sina listor var valdeltagandet däremot mindre än 70 procent i genomsnitt.
Finns det även ett samband mellan valresultat och medlemsantal? Statistiken pekar på det.
Om vi tittar på det totala antalet röster för varje parti och slår ut det per medlem får vi en kvot – vi kan kalla den röstkvoten. Den genomsnittliga röstkvoten för riksdagspartierna har legat mellan 23 och 27 röster per medlem sedan 2010. Sverigedemokraterna har närmat sig genomsnittet, men ligger fortsatt högre med 38 röster per medlem.
Kvoten, översatt i andel röster, betyder att 4 procent av rösterna för ett parti motsvarar cirka 10 000 medlemmar, 10 procent av rösterna cirka 25 000 medlemmar och 25 procent av rösterna cirka 65 000 medlemmar.
Den representativa demokratin bygger enkelt uttryckt på att vi får gå och rösta, samt att det finns någon att rösta på.
Politiska partier är centrala i den processen. Dagens svenska system förutsätter att partierna har aktiva medlemmar som vill ställa upp för val och sedan arbeta med de frågor som väljarna tycker är viktiga. Tillståndet för de politiska partierna är en viktig demokratifråga.
På trettio år har dagens åtta riksdagspartier tappat mer än 60 procent av sina medlemmar. Tappet är 15 procent sedan 2006, vilket betyder att fler medlemmar hos framför allt Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet inte har motverkat nedgången totalt. I år sjönk även andelen personer som gick och röstade.
Vissa partimedlemmar kanske knackar dörr, andra utformar politiken eller delar ut valsedlar. I den här uppföljningsrapporten har vi visat att det finns ett samband mellan antalet medlemmar å ena sidan och antal kandidater som ställer upp för val, antal tomma listor och antal röster å andra sidan.
Vad betyder detta när vi vet att allt färre väljer att vara medlem i ett politiskt parti idag? Det tycker vi är värt att tala om.
