Alla våra rapporter

Historiskt har arbetar- och fackföreningsrörelsen varit så gott som synonyma med varandra. Men Kunskapsverkets analys visar att arbetsmarknaden har förändrats och idag är det i större utsträckning tjänstemän som är fackligt anslutna, inte arbetare.

Cirka 2 300 miljarder kronor på ett år – det är summan av våra skattefinansierade utgifter. I en unik sammanställning av mer än 300 offentliga utgiftsposter över tjugo år reder Kunskapsverket ut hur vi i Sverige har valt att använda dessa pengar.

Det anmäls inte fler brott i Sverige, men en ökande andel är brott som ofta involverar kriminella nätverk. Kunskapsverkets analys av statistiken kring brott och straff visar att penningtvätt och bidragsbrott ökar snabbast och att bedrägerier är mer än dubbelt så vanliga som våldsbrott.

Den svenska modellen innebär att vi gemensamt finansierar inte bara polis och försvar utan även skola, sjukvård och äldreomsorg. Det kräver en gemensam kassa. I den här rapporten reder Kunskapsverket ut vilka skatter som genererar mest till statskassan och vem som betalar dem.

Sverige producerar mer el än någonsin, ändå pratas det om elbrist och många företag och hushåll såg rekordhöga elräkningar 2022/2023. Hur hänger det ihop egentligen? I den här rapporten beskriver Kunskapsverket Sveriges elsystem och förklarar varför priserna varierar mer nu än tidigare.

Hur mår vår demokrati? Vi intresserar oss för politik, men allt färre vill engagera sig partipolitiskt och det märks när det är dags för val. Här visar Kunskapsverket hur vikande medlemstal sammanfaller med att flera partier saknar villiga kandidater och att de får färre röster.

Har vi för få politiker? Sverige har fria demokratiska val och ett relativt högt valdeltagande, men har vi tillräckligt många politiker att välja mellan? Här visar Kunskapsverket hur partiernas krympande medlemstal innebär att färre kandidater finns tillgängliga för politiska förtroendeuppdrag.